Artiklar

Rekonstruktiv handkirurgi

Den högst prioriterade funktionen att återfå vid tetraplegi är kontroll av handen. Det har flera enkätundersökningar bland tetraplegiska personer visat. Även om förutsättningarna för att framgångsrikt kunna återskapa handfunktion skiljer sig mellan olika individer kan de allra flesta få tillbaka viktiga handfunktioner genom rekonstruktiv handkirurgi. Ju längre ner halsryggmärgskadan sitter ju fler muskler med bibehållen nervförsörjning finns det och därmed också fler funktioner som kan rekonstrueras.

Handkirurgin bygger på att rörelser som utförs av minst två samverkande och fungerade muskler identifieras och en av dessa förflyttas till att utföra en ny nyckelfunktion t.ex. armbågsböjare som får utföra tumböjning och handledssträckare som flyttas för att sköta fingerböjning. En hel serie av kompletterande och balanserande delingrepp utförs samtidigt så att handens position och förmåga ska bli så bra som möjlig.

Hjärnans förmåga att lära om är enastående och gäller för alla. Åldern spelar ingen roll och inte heller den tid som förflutit efter skadan. Däremot ska rekonstruktion inte göras för tidigt – i regel inte förrän cirka ett år efter skadan.

Tre principiellt olika ingrepp utförs:

1) Rekonstruktion av triceps (armbågssträckare) om sådan funktion saknas eller är svag.

2) Rekonstruktion av grepp – numera görs rekonstruktion av bade sträckare och böjare (tumme och fingrar) vid en och samma operation.

3) Spasticitetsreducerande operationer som förbättrar rörligheten i arm och hand, t.ex. förbättring av handens öppning vid stramhet och spasticitet med inknuten hand som följd.

Rehabiliteringen är oerhört viktig och startar direkt efter operationerna.  Patienten får noggranna instruktioner och vägledning för att sen genomföra ett detaljerat hemträningsprogram. Uppföljningar sker på regelbundna intervaller efter varje ingrepp.

En hörnsten i vår service är att alla personer med tetraplegia ska erbjudas undersökning av experter inom handkirurgi och handfunktionsrehabilitering.

Föreläsning om rekonstruktiv handkirurgi
Ta tillfället i akt och lyssna på en intressant föreläsning med Jan Fridén: "Loss and recapture of hand control"

Jan Fridén
Professor i handkirurgi
Tetrahandkirurg
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..seDen">Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Hemsida: www.tetrahand.com

Spinaliskliniken

Spinaliskliniken är en specialistklinik på Rehab Station Stockholm för personer med ryggmärgsskada och tar emot personer med:

  • Traumatisk ryggmärgsskada (förvärvad genom olycka)
  • Icke-traumatisk, icke progredierande
  • Medfödd (ryggmärgsbråck)

Kliniken är en del av den vårdkedja för ryggmärgsskadade som finns i Stockholms län. Vårdkedjeperioden gäller två år från skadedatum. Vården och rehabiliteringen är specialiserad på de medicinska och psykosociala problem som kan uppstå som en följd av en så allvarlig och omfattande skada som en ryggmärgsskada utgör.

De medicinska problem som är relaterade till ryggmärgsskadan står i fokus för klinikens insatser.

    
 
 
Det övergripande målet med rehabilitering efter ryggmärgsskada är:

  • Att skapa förutsättningar för ett självständigt liv. I samarbete med kommuner och landsting bedömer vi behovet av anpassning av bostad, arbetsplats m.m.
  • Att skapa förutsättningar för ett meningsfullt och rikt liv. Med goda förebilder vill vi visa vägen till arbete/studier, familj, vänner, fritidsaktiviteter.

På Spinaliskliniken arbetar läkare, sjuksköterskor, uroterapeuter, sjukgymnaster, rehabinstruktörer, arbetsterapeuter, kuratorer, forskare, studenter och administrativ stab. Vi arbetar i integrerade arbetsgrupper med målet att tillgodose individens behov av helhetstänkande.

Sommaröppettider på gymmet

Måndag 09.00 - 15.00                                 
Tisdag 09.00 - 15.00  
Onsdag 09.00 - 15.00  
Torsdag 09.00 - 15.00  
Fredag 09.00 - 15.00  
Lördag 10.00 - 14.00  

Workout: tisdagar 10.45

Ingen träning lördag 19/7, 26/7 och 2/8.

Öppettider reception

Måndag - fredag kl. 8.30 - 16.30
Lunchstängt kl. 12.00 - 13.00

Telefontider

Sjuksköterska:
Kl. 08.30 - 09.00 och Kl. 11.30 - 12.00 (ej onsdagar)

Arbetsterapeut och Sjukgymnast:
Måndag - fredag kl. 11.30 -12.00

Kuratorer:
Måndag kl. 11.30 -12.00 Anna Forsberg
Tisdag kl. 11.30 -12.00 Roberto Gonzalez
Onsdag kl. 11.30 -12.00 Anna Persson

Sexualrådgivning:
Kontakta sjuksköterska

Telefonnummer är alltid via växelnummer 08-555 44 250

Verksamhetschef
Lena Lindbo
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Doktorsavhandlingar

Levi R.
The Stockholm Spinal Cord Injury Study: Medical, economical and psychosocial outcomes in a prevalence population. Karolinska Institutet 1996.

Hultling C.
Assisted reproduction technology in men with ejaculatory dysfunction with special reference to spinal cord injury. Karolinska Institutet 1998.
Ladda ned PDF

Westgren N.
Women with traumatic spinal cord injury – sexuality, pregnancy, motherhood quality of life. Karolinska Institutet 1999.

Sköld C.
Spasticity – An elusive problem after spinal cord Injury. Karolinska Institutet 2001

Norrbrink Budh C.
Pain following spinal cord injury. Karolinska Institutet 2004.

Augutis M
Doktorsavhandling – Spinal cord injury in children and adolescents Karolinska Institutet.
Ladda ned PDF

Divanoglou A
Doktorsavhandling – Traumatic Spinal Cord Injuries (TSCI) – A population-based prospective study in Thessaloniki/Greece and Stockholm/Sweden. Karolinska Institutet 2010.

Licentiatavhandling

Alm M.
Licentiatarbete – Rullstolsburna och axelbesvär med särskild referens till ryggmärgsskadade. Karolinska Institutet (pågående)

Vetenskapliga artiklar

Westgren N, Levi R Motherhood after traumatic spinal cord injury. Paraplegia 32: 517-523, 1994.

Levi R, Hultling C, Westgren N Computer assisted follow-up systems for spinal cord injury patients.Paraplegia 32: 736-742, 1994.

Hultling C, Levi R, Garoff L, Nylund L, Rosenborg L, Sjöblom P, Hillensjö T Assisted ejaculation combined with in vitro fertilisation – an effective technique treating male infertility due to spinal cord injury. Paraplegia 32: 463-467, 1994.

Levi R, Hultling C, Nash M, Seiger Å The Stockholm SCI Study: 1. Medical problems in a regional SCI population. Paraplegia 33: 308-315, 1995.

Levi R, Hultling C, Seiger Å The Stockholm SCI Study: 2. Associations between clinical patient descriptors and post-acute medical problems Paraplegia 33: 585-594, 1995.

Levi R, Hultling C, Seiger Å The Stockholm SCI Study: 3. Health related issues of the Swedish annual level of living survey in SCI subjects and controls. Paraplegia 33: 726-730, 1995.

Levi R, Hultling C, Seiger Å The Stockholm Spinal Cord Injury Study: 4. Psychosocial and financial issues of the Swedish annual level of living survey in SCI subjects and controls. Paraplegia 34: 152-157, 1996.

Hultling C, Rosenlund B, Levi R, Fridström M, Sjöblom P, Hillensjö T Assisted ejaculation and in vitro fertilisation in the treatment of infertile spinal cord injured men; the role of intracytoplasmic sperm injection. Human Reproduction 12:3 499-502, 1997.

Westgren N, Hultling C, Levi R, Seiger Å, Westgren M Sexual issues in women after traumatic spinal cord injury. Acta Obstet et Gyn Scand, 76 (10): 977-983, 1997.

Falci S, Holtz A, Åkesson E, Azizi M, Ertzgaard P, Hultling C, Kjaeldgaard A, Levi R, Ringdén O, Westgren M, Lammertse D, Seiger Å Obliteration of a post-traumatic spinal cord cyst with human embryonic spinal cord grafts: First clinical attempt.J Neurotrauma Vol 14, 11: 875-884, 1997.

Klefbeck B, Sternhag M, Weinberg J, Levi R, Hultling C, Borg J Obstructive sleep apneas in relation to severity of cervical spinal cord injury. Spinal Cord, 36:621-628, 1998.

Westgren N, Levi R Quality-of-life and traumatic spinal cord injury. Arch Phys Med Rehab. 79: 1433-1439, 1998.

Levi R, Ertzgaard P and the Swedish Spinal Cord Injury Council Quality indicators in spinal cord injury care: A Swedish collaborative project, Supplement No. 38. Scand J Rehab Med Suppl. 83: 1-80, 1998.

Sköld, C, Harms-Ringdahl K, Hultling C, Levi R, Seiger Å Simultaneous Ashworth measurements and electromyographic recordings in tetraplegic patients. Arch Phys Med Rehab. 79: 959-965, 1998.

Spasticity after traumatic spinal cord injury: nature, severity, and location. Arch Phys Med Rehab. 80:1548-1557 Sköld C, Levi R, Seiger Å (1999).

Semen retrieval and analysis in men with gynaecologycele. Dev Med Child Neurol. 42: 681-684.Hultling C, Levi R, Åmark P, Sjöblom P (2000).

Effects of functional electrical stimulation training for 6 months on body composition and spasticity in motor complete tetraplegic spinal cord injured individuals. Scand. J. Rehab. Med, (34), 25-32 Sköld, C., Harms-Ringdahl, K., Hultling, C., Levi, R., Lönn. L., Nash, M., Seiger, Å. (2002).

Gender related differences in pain in spinal cord injured individuals. Spinal Cord, (41), 122-128.Norrbrink Budh, C., Lund, I., Hultling, C., Levi, R., Werhagen, L., Ertzgaard, P,. Lundeberg, T.,(2003).

Levi R.
The Stockholm Spinal Cord Injury Study: Medical, economical and psychosocial outcomes in a prevalence population. Karolinska Institutet 1996.

Hultling C.
Assisted reproduction technology in men with ejaculatory dysfunction with special reference to spinal cord injury. Karolinska Institutet 1998.

Leva med ryggmärgsskada

Intervju med VD Claes Hultling.

Hur tar man hand om själen om man brutit nacken?

"Det är svårt att ge ett entydigt svar på hur man tar hand om själen. När Spinalis startade för 20 år sedan var vi som arbetade med ryggmärgsskador otroligt fokuserade på att hjälpa våra olyckssystrar och olycksbröder med kroppen. Efter ett tag blev vi mer intresserade av att försöka förstå hur man tog hand om 'livet'. Livet i ett integrerat samhälle som ska levas med en bruten rygg eller en bruten nacke. Under de senaste tre till fyra åren har vi blivit alltmer nyfikna på själen. Att ta hand om själen innebär att man måste vara extra lyhörd. Man måste försöka att se 'in i' den person som man har framför sig för att försöka hitta någon inre låga.
Den inre lågan kan man försöka identifiera och försöka se hur den ser ut. När man väl har gjort det så ska man som medmänniska, doktor, kurator, psykolog, psykiatriker, sjuksköterska eller kompis, försöka att stödja och stötta den inre lågan så att den tar sig och brinner mäktigt av sig självt. När det har skett så har personen stärkt sin självkänsla och lyft blicken. Den inre kraften från själen kan då fylla ut de tomrum som tidigare ekade och gav upphov till bland annat existentiell ångest. Värmen från den själsliga lågan bidrar över tid till att både kropp och själ mår väsentligen bättre."

Mycket prat om förebilder – varför?

"Förebildsprincipen är en viktig hörnsten i rehabiliteringen av ryggmärgsskador. Men behöver inte haft cancer för att vara en bra onkolog och man behöver inte nödvändigtvis vara förälder, för att vara en bra barndoktor. Men, jag tror att man många gånger är en bättre doktor om man själv har en ryggmärgsskada, i och med alla patienter man möter som också brutit ryggen eller nacken. Förebildsprincipen gäller för övrigt inte alls bara för doktorer, utan för alla personalkategorier och inte minst för rehabiliteringsinstruktörer."

Sorgen, vem tar hand om den? Hur viktigt är det att vara ledsen?

"Sorgen är till en början stor efter en ryggmärgsskada. Ohemul väller den upp inom en och den kan vara otroligt svår att ta hand om. Det är jätteviktigt att få vara ledsen och att få gråta. Sorgen måste ut. Det är fel att behandla sorg och ledsamhet med medicin. Tyvärr finns en tendens att s.k. SSRI preparat, som Cipramil och Prozac används för att kupera sorg och för att göra personer ”mindre ledsna”. Om det sker då skjuter man bara sorgen och sorgearbetet framför sig och då kommer sorgen att välla upp efter ett år eller två. Alla personer och familjer som drabbas av en ryggmärgsskada omges av ett sorgflor. Maskorna i sorgfloret blir över tiden glesare och glesare. Mer ljus kommer in och det som från början uppfattades som ett otroligt 'nedåttjack' vad avser livskvalitet – börjar efterhand långsamt närma sig någon slags norm. Vad betyder det? Jo, man är inte lika ledsen efter ett tag och livet ter sig inte riktigt lika djävligt."

Är det OK att vara arg, känna ilska över sin funktionsnedsättning?

"Det är helt OK att vara förbannad och arg och känna ilska över sin funktionsnedsättning. Jag har i decennier och med emfas hävdat att man inte ska acceptera sitt funktionshinder men lära sig leva med det. Varför då? Jo, i samma sekund som man accepterar sitt funktionshinder så resignerar man en del. Man ger upp delar av visioner och tankar och funderingar, ambitioner som man hade innan man bröt ryggen eller nacken. Har man lärt sig att leva med sitt funktionshinder kan man fortfarande med stor trovärdighet knyta näven i byxfickan och genom sin ilska mobilisera mer adrenalin och därför också orka lite mera och lite extra."

Var hämtar man sin kraft ifrån? Genom att träffa andra i liknande situation?

"Kraften att leva vidare hämtar man från sin själ, man hämtar kraften från nära och kära. Kraften hämtar man från bra professionella inrättningar som t.ex. Spinalis som förmår att tydliggöra vilka fantastiska möjligheter som trots allt finns till buds. Man mobiliserar också kraft genom att träffa personer som har precis samma typ av funktionshinder som Du själv. Och när man inser vad dessa helt vanliga, dödliga gör trots ett extremt omfattande rörelsehinder inser man att det finns förutsättningar även för mig."

Att drabbas av en kris kan också möjliggöra en utveckling, hur gör man för att komma starkare ur krisen?

"Man använder sig av filosofisk praxis, man läser boken ”Platon inte Prozac”, man ansluter sig till Svenska Sällskapet för filosofisk praxis.
Gör rent Dina själsliga sår istället för att plåstra om dem. Vad är målet? Försök att få tillbaka fokus på subjektet, vad betyder det? Fundera kring vad som är subjekt i liv och fundera också kring om glaset är halvfullt eller halvtomt, kanske en gammal klyscha men den fungerar i vardagen. Se till att blicken är framåt och uppåt, inte neråt och bakåt. Kom ihåg att rädd vårdpersonal torkar tårar oftare än trygg vårdpersonal.

Och grunden i filosofisk praxis, enligt vår guru Lou Marinoff som skrev boken ”Platon inte Prozac”, är :

  • Tag hjälp av någon som vet lite om filosofisk praxis för att identifiera problemen.
  • Känslor – visa Dina känslor och skäms inte för att ta ut svängarna och gråt över det faktum att Du brutit nacken.
  • Analys – försök att analysera varför Du gråter vilket i sig inte är onaturligt, utan naturligt. Använd Dina filosofiskt bevandrade kompisar som ”filosofiska barnmorskor”. De kan hjälpa Dig att komma vidare.
  • Reflektion – reflektera över vad som hänt i ett lite vidare perspektiv när Du hulkat färdigt och ser lite mer ljus.
  • Balans – Förhoppningsvis inställer sig någon form av balans i tillvaron som förhoppningsvis gör att det blir lite lättare att andas."

Finns det några vanliga fel som anhöriga gör?

"Ja, ibland så tar empatin för mycket plats. Det empatiska filtret gör att den raka kommunikationen blir lidande och alltför mycket duttande och daltande bidrar indirekt till att man ställer låga krav på den personen som brutit ryggen eller nacken. Som en person som lever med ryggmärgsskada vill man bli behandlad som en person i gemen, vilket de facto betyder att man inte vill bli särbehandlad när man inte nödvändigtvis måste bli särbehandlad, som t.ex. om det dyker upp hinder som man inte kommer över eller igenom. Men, man gillar att bli ihågkommen och man gillar att bli uppmärksammad och uppskattad för den man är och inte för att man just nu är 'superinvalid'."

- Claes Hultling

Skriv gärna och dela med dig av dina reflektioner till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Har du en ryggmärgsskada?

Vi har startat facebookgruppen "Vi som har en ryggmärgsskada". Här kan du diskutera allt mellan himmel och jord som rör din ryggmärgsskada. Du får möjlighet att utbyta erfarenheter, få tips och råd av andra i liknande situation. Sök gruppen på Facebook och bli medlem.

Forskning

Forskningen som bedrivs av Stiftelsen Spinalis är inriktad på följande områden:

  • Epidemiologi
  • Sexologi
  • Infertilitet
  • Spasticitet
  • Neurourologi
  • Smärtforskning
  • Hälsoekonomi


För presentation av doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar klicka här.